lördag 29 oktober 2011

Kronisk fattigdom eller känslan av hopp!


Jag sitter på universitetet och försöker hitta motivationen att studera. Det är konstigt att det ska vara så svårt att hitta motivationen när det handlar om något man älskar, jag älskar att lära mig nya saker, älskar att läsa om hur man kan göra världen bättre. Kanske beror det på miljön, de kala vita väggarna som stirrar tillbaka med sin tomhet, eller känslan av alla måsten, måste skriva, måste läsa...LÄS! LÄS! LÄS! Jag sätter mig och funderar över vad jag har lärt mig på de kurser jag läser här på universitetet.

Det finns en utväg för barnen på bilden.
Deras fattigdom är inte kronisk!
I den andra kursen jag läser pratar vi om kronisk fattigdom. Kan man vara kronisk fattig, precis som man kan vara kronisk sjuk? Ska vi bara ge upp? När jag frågade vad kronisk fattigdom innebar fick jag svaret: Om en person har levt under fattigdom och sen överför detta till sina barn och senare till deras barn. Om barnen ärver fattigdomen och ingen utveckling skett. Då är man kronisk fattig. Jag förstår lite mer vad det innebär men jag gillar inte uttrycket, det skapar en hopplöshet i mitt inre.








När det gäller kursen i interkulturell pedagogik gillar jag tanken att vi kan få det bättre om vi hjälps åt tillsammans kan vi göra oss av med våra fördomar, att vi tillsammans kan utbyta tankar och värderingar.Tillsammans finns det inget som heter kronisk fattigdom! Du vill inte skada någon du känner. Du vill inte döda någon du träffat, kramat och skattat med. Du vill inte se dina medmänniskor lida. Om detta är att vara naiv så är jag det gånger 1000!





När jag var och lyssnade på Björn Söderberg om Socialt företagande nämnde han ett citat som jag älskar!
                                          "Be the change you want to se in the world!" Gandhi

Det säger mycket, om du vill se död och erlände i din närvaro, döda och tortera. Men vem vill det? Vill du ha skratt, kärlek och respekt? Visa din omgivning det och sprid det vidare!

Playing for chance är en organisation som åker runt i världen och skapar musik tillsammans. Jag älskar den idén och vill därför sprida det till andra. Klicka på videon och lyssna när världen sjunger "one love"
                                         
                                               Hälsningar från en röst från lilla landet lagom!





3 kommentarer:

  1. yea! keep it up Kajsa och alla vi andra!
    Ang ditt tema på inlägget så hittade jag denna, inte helt ny men iaf något, lite positivt...
    http://www.undp.se/assets/Ovriga-publikationer/blirvaerldenbaettre.pdf

    SvaraRadera
  2. Jag blir så glad och inspirerad av ditt inlägg! Känner igen mig i dina tankar. Tar med mig Gandhi-citatet du skrev, och fylls av ett leende av att se på videon du länkade till.
    Vi kan inte rädda hela världen, men varje liten sak man gör för någon annan människa har betydelse. Ju fler av oss som tänker till, får insikt och hittar något sätt att göra något aktivt för att hjälpa och glädja andra, desto mer kommer världen att påverkas och bli lite bättre. Keep it up =)

    SvaraRadera
  3. ...let´s get together and feel alright! Aj löv it! Anna-Sara skriver i sin blogg att det är roligare att vara flera i sitt kunskapande - så sant! Keep it up! :)

    SvaraRadera