onsdag 22 september 2010

Lite smakbitar från Seminariet den 17 september


På förra träffen pratade jag och Anneli om de olika begreppen som jag innan skrivit en förförståelse om. En intressant diskussion vi hade var om kultur. Det finns så många olika former kultur. Monokultur, mångkultur, interkultur med flera är några exempel på kulturer som finns. Jag ser monokultur som något negativt. Detta kommer från att jag sett dokumentärer om odling i Brasilien där de bland annat utarmar jorden på grund av att man odlar samma gröda på stor yta. Detta kallas monokultur. Jag anser att man kan ta denna förklaring och föra över den till mänskliga och sociala sammanhang. Om vi lever i en monokultur kommer jag träffa andra människor som tänker som jag och ser ut som jag. Detta kommer att stoppa min utveckling och inte ge mig någon glädje. Jag kommer att bli utarmad som människa precis som jorden blir om man odlar upp en monokultur. När man odlar upp en mångkultur tar man hand om jorden och ger den liv, samma sak med människan om vi lever med människor som inte alltid tänker lika, ser saker på samma sett eller ser ut som varandra kommer det ge mig som människa liv och utveckling. Sen finns det interkultur med detta innebär att man inte bara möter andra kulturer utan lär sig av dem och tar dem till sig.
Ett annat begrepp som vi pratade om var kunskap. Vad innebär kunskap och när blir kunskapen min? Jag skrev i min förförståelse att kunskap är mer än det man lär sig i skolan. Kunskap är det man lär sig i livet. Viss kunskap kan man ta på, den är konkret och man kan redovisa den för andra, annan kunskap är mer abstrakt och inte lika lätt att ta på och man vet inte när eller hur man lärde sig det.
Vi hade även en intressant diskussion om begreppet ”flum”. Vad menar man när man säger att något är flummigt. Vi kom in på denna diskussion för att många anser att denna kurs är lite flummig. Det vi kom fram till är följande:
Vad innebär ordet Flum?  Detta är ett begrepp som vi har försökt få mer klarhet om under dagens seminarium. Man kan säga att man tycker att något är flummigt. Men vad menar man när man säger det? Det vi kom fram till är att det handlar om att vi är så vana vid att få ett svar när vi ställer en fråga speciellt i skolans värld. Att vägen är en rak motorväg där vi går från början till målet på en rak linje. När vi sedan märker att vägen inte är rak, vi får en ny fråga när vi ställer en fråga så blir det till något vi inte är vana vid och då blir det Flum. Vi får inget direkt svar på våra frågor utan måste leta rätt på det själva, vi måste utgå från oss själva, leta efter kunskapen på egen hand. Flum är den process man går igenom innan man har hittat svaret eller målet. Med andra ord när man inte vet svaret eller inte riktigt förstår som man tar till ordet ”Flum”. 
Detta är några smakbitar av vad vi diskuterade på förra seminariet och det vore roligt att få diskutera detta med resten av er på kursen också och få er bild av detta.

fredag 10 september 2010

Uppgift 2: Mina förförståelser

Förförståelse:
Nedan har jag skrivit om mina förförståelse för dessa begrepp. Vad är det första jag tänker på när jag hör dem, vad tror jag de innebär. Detta har jag gjort utan att läsa mig till något svar.

Globalisering:
Det första jag tänker på när jag hör ordet globalisering är kontakt över gränserna. Med dagens teknik kan man utan att resa någonstans prata med personer på andra sidan världen. Detta gör att saker om produktion och handel mellan gränserna blir lättare. Dessutom är det lättare att få reda på vad som händer runt om i världen så det är lättare att resa, eller få uppgifter från andra runt om i världen. Det är även lättare att hjälpa människor som behöver det och inte har resurser till att bygga upp landet efter till exempel en naturkatastrof. Globalisering handlar också om att vi går från en statligt styre till ett mer över statligt styre, Europeiska unionen är ett exempel på detta.

Identitet:
Är identiteten Jaget? Är jag Kajsa Uvenberg född 860722? Är det min identitet? Eller är det mer än så? Jag skulle säga att identitet är den vi är. Det är våra intressen, personligheter, det är den vi visar för andra. Det är Jaget. Är våra familjer och vänner våra identiteter eller är de bara med och formar vår identitet? Jag skulle säga att de är både och, det är en del av vår identitet. När jag hör ordet identitet så tänker jag på den jag är. Det är min kropp men även mitt beteende. Detta varierar beroende på vem man frågar. Frågar man en myndighet som polisen så är jag mitt namn och födelseår. Men frågar man mina vänner är jag något annat. Och frågar man mig är jag något annat. Frågar man posten är min identitet mitt namn och adress. Detta varierar beroende på hur de känner mig och bilden bild de har av mig.

Kultur:
Kultur handlar om sättet jag väljer att leva. Det handlar om vilka normer jag väljer att följa eller inte. Det kan handla om religion och värderingar med mera. Det kan vara vardagliga frågor som vilken mat, dans, musik och konst jag gillar till större frågor som meningen med livet, krig eller fred, stad eller landet. Det handlar om möten mellan människor och hur man behandlar de man möter. Det handlar om vilka traditioner man har i sin familj, vänskapsgrupp eller land.

Kunskap:
Vad är kunskap? Det är ett ord man använder mycket i sin vardag men som jag i alla fall inte reflekterar över. Man säger att kunskap är makt och det stämmer på många sätt. När man diskuterar hur världen kan bli bättre säger jag ofta genom kunskap. Då menar jag främst kunskapen om att läsa och skriva, detta leder sen till att man kan få kunskap om sina rättigheter och på det sätt bygga upp ett rättvist samhälle. Det är svårare att styra ett folk som har kunskap om sina rättigheter. I min vardag tänker jag kunskap som något jag tar in varje dag. Det handlar inte bara som saker jag lär mig i skolan. Det handlar om saker jag lär mig av min omgivning, min familj och vänner. Det handlar om förståelse.

Lärande:
Lärande handlar om hur man lär ut och hur man lär sig. Det handlar dels om pedagogen men även om personerna han eller hon lär ut till. Det handlar om att ta in kunskapen. Detta behöver inte bara vara mellan lärare och elev, vi lär oss hela tiden och är alltid öppna för lärande. Vi lär oss hela tiden hur vi ska anpassa oss till samhället, hur vi ska bemöta andra och bete oss i olika situationer.

Folkbildning:
Jag tänker att med folkbildning menas en alternativ utbildningsform. Jag gick på folkhögskola och jag kan tänka mig att det är bland annat där man använder sig av folkbildning. Det är mer demokratiskt och fritt. Det handlar mycket om att reflektera mycket själv och diskutera kunskapen man lär ut.

Sociala rörelser:
Sociala rörelser ser jag som olika rörelser som på något sätt har ett samarbete med andra rörelser av olika slag och byter kunskaper och erfarenheter med varandra. Sociala rörelser är till skillnad från andra organisationer som till exempel biståndsorganisationer mer för ett utbyte än att ge bort pengar eller varor. Här handlar det om att ge och ta kunskap och tillsammans göra världen till en bättre plats. Sociala rörelser jobbar mycket för att förbättra de sociala rättigheterna i ett land, så som inflytande i politiken, religionsfrihet och yttrandefrihet med mera.

Interkulturell pedagogik:
Hur möter vi människor från andra kulturer? Vad kan vi lära av varandra? Vad har vi för bild av olika kulturer? Hur ser våra fördomar ut? Vi möter nya människor ofta i livet, som kommer från olika delar av världen med olika traditioner och kulturer i sina ryggsäckar. Interkulturell pedagogik handlar om hur vi bemöter dem vi möter och hur vi lär oss av dem.

söndag 5 september 2010

Lite tankar om Kursen Interkulturell pedagogoik och första uppgiften: Vem är jag?

Första mötet och första uppgiften!

Första mötet var mycket trevligt och lärorikt. Dock är det mycket information som man ska ta ställning till och mycket att tänka på. Men kursen känns helt rätt och det känns som jag kommer att trivas med arbetssättet och ämnet. Jag har länge varit intresserad av kulturer och efter min resa till Nicaragua har jag lärt mig så mycket mer i praktiken. Att läsa om en kultur är inte alls samma sak som att möta den i verkligheten. Så jag tror att mina erfarenheter från de kulturer jag mött i Nicaragua men även i Sverige och under hela mitt liv kommer vara till stor hjälp under detta år. Jag gillar att kursen även finns i Latinamerika just för på den kontinenten finns en stor del av mitt hjärta, och resan dit vill jag gärna åka med på. Dels för att komma tillbaka till Latinamerika men även att träffa människor från en annan kultur som läser samma ämnen där vi kan mötas. Jag har nu även skrivit färdigt första uppgift om vem jag är och nedan följer lite tankar om den.
När jag fick uppgiften om Vem är jag? Och vilka är mina kulturer? Tänkte jag att det var skönt att slippa läsa och förstå massor begrepp och teorier. Men efter att ha börjat skriva, ville jag ha begrepp och teori att förstå, något som kunde svara på frågan. Vem är jag? Det lät som en lätt fråga men när jag började tänka efter det är den svåraste av alla frågor. i uppgiften ska jag inte svara helt fullt ut på frågan, jag behöver inte ge något svar. Jag behöver bara skriva ner mina funderingar över vem jag är eller vill vara. Frågan är då om jag skriver här vem jag är, vem jag vill vara eller vem jag vill att andra ska tro att jag är? Vilka delar utelämnade jag helt, vilka var svåra att erkänna och dessutom skriva ner och låta andra se? Det var inte det lättaste att få ner i skrift. Men jag lyckades få ihop någonting som jag tror beskriver någonting om vem jag är!

lördag 4 september 2010

Vem är jag? Vilka är mina kulturer?

Vem är jag?

Jag är en Linköpingsbo, Östgöte, Svensk-, Skandinavisk-, europeisk- och världsmedborgare. Jag är en kvinna, jag är en människa. Jag är vit, blond och blåögd. Jag är en student, blivande lärare. Jag är en dotter, syster, barnbarn, systerdotter, brorsdotter, vän och främling. Jag är en medmänniska. Det finns många svar på vem jag är, det finns olika delar av mig som är jag. Det finns delar av mig som jag är stolt över som jag gärna visar för andra. Det är den Kajsa som gärna hjälper andra, som lyssnar och förstår. Det är den person som är med i organisationer som hjälper de utsatta i samhället, det är den Kajsa som inte bara tänker på människor utan även djur och natur, som är vegetarian och köper mycket ekologisk mat. Det är den Kajsa som var för snart fyra år sedan var i Nicaragua som volontär. En Kajsa som är social och gärna lär känna nya människor. Sen finns det den Kajsa som jag inte är stolt över som jag gärna inte visar för andra, som jag ibland till och med skäms för. Det är den Kajsa som gillar romantiska komedier och böcker, som drömmer om ”drömprinsen” och som ibland tänker sig vilja glömma alla orättvisor och börja äta på Mc Donalds. Den person som vill skita i alla ideal men som önskar att hon ser ut som modellen på H&M affischen. Jag vill så mycket och vill veta mer om allt men ibland önskar jag att jag bara kunde släppa allt och inte bry mig. Detta är något jag vet att jag inte kan och om jag ska vara ärlig vill jag inte det heller men det skulle vara så mycket enklare då. Det finns en Kajsa som vill resa utomlands och ”rädda” välden men så finns det en Kajsa som vill vara hemma, nära familjen, vännerna och tryggheten. En Kajsa som vill leva på landet och börja odla all mat själv och en Kajsa som gillar den bekvämligheten en stad har att erbjuda. Jag kommer inte operera mig för att se ut som modellerna och jag kommer inte att börja äta på Mc Donalds och det känns som det är det som är viktigast för mig, att jag har tankar och drömmar kan ingen ta ifrån mig inte ens jag själv, men vad jag gör med dem kan jag styra över. Jag har bott hela mitt liv i Linköping, bara ett år har jag varit härifrån och bott på annan ort. Detta tror jag mycket beror på att familjen betyder mycket för mig och jag gillar att ha dem nära. Men som jag skrev ovan vill jag även ut i världen och göra vad jag kan för att rädda den. Det år jag inte både i Linköping bodde jag på en folkhögskola på Tjörn utanför Göteborg, en plats som kom att betyda mycket för mig, detta beror delvis på att mycket av den jag är idag kom fram under detta år. Jag gick då ett år på en kurs som handlade mycket om barn och ungdomars rätt i samhället, men även om globala frågor som fattigdomsbekämpning, miljö, Latinamerikakunskap och Spanska språket. Det var mycket som hände det året som gav mig nya erfarenheter. Jag flyttade hemifrån första gången, jag lärde känna många olika människor som jag delade hem med under ett år, jag gav mig ut på mitt livs resa till Nicaragua och jag lärde mig ett nytt språk och en ny kultur.

Vilka är mina kulturer?
Jag har kulturer från Linköping, Östergötland, Sverige, Skandinavien, Europa och Världen. När jag reser träffar jag nya människor med andra kulturer som jag kan välja att ta till mig. När jag är hemma träffar jag nya människor med andra kulturer som jag kan välja att ta till mig. Men kultur handlar om mer än bara mat, musik, och dans det handlar om hur jag väljer att möta andra människor och hur jag vill att andra ska möta mig. Det handlar om vilka normer jag lever efter och vilka jag tar avstånd från.
När det gäller vilka som är mina kulturer så handlar det mycket om att hjälpa andra, visa medmänsklighet och göra vad man kan för att förändra världen. Efter att jag kom tillbaka till Sverige efter mina 2 månader i Nicaragua hade jag en annan syn på mig själv och världen. Bland annat så tänkte jag på alla de normer vi har här i Sverige som bland annat att vi inte pratar med någon vi inte känner om vi inte måste, vi tittar inte varandra i ögonen eller ler mot varandra. Vi lever här i en kultur där det kräva alkohol för många för att slappna av och vi måste bli presenterade för varandra innan vi kan säga hej. I och med att jag levt mitt uppe i denna kultur var det inget jag reflekterade över men efter att ha varit ifrån den och levt i en helt annan så märkte jag hur tyst det var, på bussarna, busshållsplatserna, gatorna (på dagarna) när jag kom hem till Sverige igen. Dessutom märkte jag hur snabbt jag kom tillbaka till gamla mönster. Det som skiljer sig från idag är att jag är medveten om det. Vad jag vill komma fram till här är att jag har en kultur som säger att jag vill prata med människor vare sig jag känner dem eller inte. Men jag lever i en kultur som säger att detta är inte okej. Eller är det? Jag lever också i en kultur som styrs av pengar, konsumtion och makt. Detta är något som är svårt att ta sig ur helt, men jag känner att min kultur är att göra det så bra som möjligt för alla som är del av det. Detta gör jag bland annat genom att stå i världsbutiken i Linköping, där handlar det också om pengar, konsumtion och makt men på en mer rättvis nivå, där alla i systemet ses som människor med lika rättigheter och det är den kulturen jag vill och kommer att följa, det handlar om kulturen ”Fair Trade”. Jag har även en kultur om att lösa konflikter utan våld. Jag har under många år varit aktiv i fredsrörelsen och menar att våld inte löser några problem utan snarare skapar dem. Tyvärr lever jag mitt uppe i en kultur där människan använder våld i många situationer. Detta är en kultur jag möter överallt, det är en kultur som alla kulturer använder. Det är lite sorgligt att det är något som våld som är den gemensamma nämnaren och det är där många kulturer möts. Men det som alla mina kulturer handlar om är medvetenheten om hur världen ser ut och viljan att göra den bättre. Jag gillar att prata med människor och binda nya kontakter är en stor del i vem jag är. Jag gillar att prata inför människor och informera om saker jag anser är viktiga att veta, det är därför jag satsar på att bli lärare, för att sprida kulturen om medvetenhet och få fler människor att göra något bra för världen. Under varje dag i mitt liv har jag möjlighet att möta nya kulturer och vare sig jag tar till mig dem eller inte så kommer jag lära mig något av dem.