Vem är jag?
Jag är en Linköpingsbo, Östgöte, Svensk-, Skandinavisk-, europeisk- och världsmedborgare. Jag är en kvinna, jag är en människa. Jag är vit, blond och blåögd. Jag är en student, blivande lärare. Jag är en dotter, syster, barnbarn, systerdotter, brorsdotter, vän och främling. Jag är en medmänniska. Det finns många svar på vem jag är, det finns olika delar av mig som är jag. Det finns delar av mig som jag är stolt över som jag gärna visar för andra. Det är den Kajsa som gärna hjälper andra, som lyssnar och förstår. Det är den person som är med i organisationer som hjälper de utsatta i samhället, det är den Kajsa som inte bara tänker på människor utan även djur och natur, som är vegetarian och köper mycket ekologisk mat. Det är den Kajsa som var för snart fyra år sedan var i Nicaragua som volontär. En Kajsa som är social och gärna lär känna nya människor. Sen finns det den Kajsa som jag inte är stolt över som jag gärna inte visar för andra, som jag ibland till och med skäms för. Det är den Kajsa som gillar romantiska komedier och böcker, som drömmer om ”drömprinsen” och som ibland tänker sig vilja glömma alla orättvisor och börja äta på Mc Donalds. Den person som vill skita i alla ideal men som önskar att hon ser ut som modellen på H&M affischen. Jag vill så mycket och vill veta mer om allt men ibland önskar jag att jag bara kunde släppa allt och inte bry mig. Detta är något jag vet att jag inte kan och om jag ska vara ärlig vill jag inte det heller men det skulle vara så mycket enklare då. Det finns en Kajsa som vill resa utomlands och ”rädda” välden men så finns det en Kajsa som vill vara hemma, nära familjen, vännerna och tryggheten. En Kajsa som vill leva på landet och börja odla all mat själv och en Kajsa som gillar den bekvämligheten en stad har att erbjuda. Jag kommer inte operera mig för att se ut som modellerna och jag kommer inte att börja äta på Mc Donalds och det känns som det är det som är viktigast för mig, att jag har tankar och drömmar kan ingen ta ifrån mig inte ens jag själv, men vad jag gör med dem kan jag styra över. Jag har bott hela mitt liv i Linköping, bara ett år har jag varit härifrån och bott på annan ort. Detta tror jag mycket beror på att familjen betyder mycket för mig och jag gillar att ha dem nära. Men som jag skrev ovan vill jag även ut i världen och göra vad jag kan för att rädda den. Det år jag inte både i Linköping bodde jag på en folkhögskola på Tjörn utanför Göteborg, en plats som kom att betyda mycket för mig, detta beror delvis på att mycket av den jag är idag kom fram under detta år. Jag gick då ett år på en kurs som handlade mycket om barn och ungdomars rätt i samhället, men även om globala frågor som fattigdomsbekämpning, miljö, Latinamerikakunskap och Spanska språket. Det var mycket som hände det året som gav mig nya erfarenheter. Jag flyttade hemifrån första gången, jag lärde känna många olika människor som jag delade hem med under ett år, jag gav mig ut på mitt livs resa till Nicaragua och jag lärde mig ett nytt språk och en ny kultur.
Vilka är mina kulturer?
Jag har kulturer från Linköping, Östergötland, Sverige, Skandinavien, Europa och Världen. När jag reser träffar jag nya människor med andra kulturer som jag kan välja att ta till mig. När jag är hemma träffar jag nya människor med andra kulturer som jag kan välja att ta till mig. Men kultur handlar om mer än bara mat, musik, och dans det handlar om hur jag väljer att möta andra människor och hur jag vill att andra ska möta mig. Det handlar om vilka normer jag lever efter och vilka jag tar avstånd från.
När det gäller vilka som är mina kulturer så handlar det mycket om att hjälpa andra, visa medmänsklighet och göra vad man kan för att förändra världen. Efter att jag kom tillbaka till Sverige efter mina 2 månader i Nicaragua hade jag en annan syn på mig själv och världen. Bland annat så tänkte jag på alla de normer vi har här i Sverige som bland annat att vi inte pratar med någon vi inte känner om vi inte måste, vi tittar inte varandra i ögonen eller ler mot varandra. Vi lever här i en kultur där det kräva alkohol för många för att slappna av och vi måste bli presenterade för varandra innan vi kan säga hej. I och med att jag levt mitt uppe i denna kultur var det inget jag reflekterade över men efter att ha varit ifrån den och levt i en helt annan så märkte jag hur tyst det var, på bussarna, busshållsplatserna, gatorna (på dagarna) när jag kom hem till Sverige igen. Dessutom märkte jag hur snabbt jag kom tillbaka till gamla mönster. Det som skiljer sig från idag är att jag är medveten om det. Vad jag vill komma fram till här är att jag har en kultur som säger att jag vill prata med människor vare sig jag känner dem eller inte. Men jag lever i en kultur som säger att detta är inte okej. Eller är det? Jag lever också i en kultur som styrs av pengar, konsumtion och makt. Detta är något som är svårt att ta sig ur helt, men jag känner att min kultur är att göra det så bra som möjligt för alla som är del av det. Detta gör jag bland annat genom att stå i världsbutiken i Linköping, där handlar det också om pengar, konsumtion och makt men på en mer rättvis nivå, där alla i systemet ses som människor med lika rättigheter och det är den kulturen jag vill och kommer att följa, det handlar om kulturen ”Fair Trade”. Jag har även en kultur om att lösa konflikter utan våld. Jag har under många år varit aktiv i fredsrörelsen och menar att våld inte löser några problem utan snarare skapar dem. Tyvärr lever jag mitt uppe i en kultur där människan använder våld i många situationer. Detta är en kultur jag möter överallt, det är en kultur som alla kulturer använder. Det är lite sorgligt att det är något som våld som är den gemensamma nämnaren och det är där många kulturer möts. Men det som alla mina kulturer handlar om är medvetenheten om hur världen ser ut och viljan att göra den bättre. Jag gillar att prata med människor och binda nya kontakter är en stor del i vem jag är. Jag gillar att prata inför människor och informera om saker jag anser är viktiga att veta, det är därför jag satsar på att bli lärare, för att sprida kulturen om medvetenhet och få fler människor att göra något bra för världen. Under varje dag i mitt liv har jag möjlighet att möta nya kulturer och vare sig jag tar till mig dem eller inte så kommer jag lära mig något av dem.